Jag kom och tänka på våran sista sommar tillsammans. Hur mycket vi måste njuta, hur mycket vi måste ta vara på den tiden. För att det senare kan vara försent.

    Vänskap sägs hålla i längden, men inte all vänskap. Det har jag själv erfarenhet av. Så vilka kommer man fortfarande träffa i framtiden? Vilka kommer man fortsätta umgås med? Vilka kommer flytta långt bort? Vem kommer bli advokat? Vem blir känd? Vem kommer driva eget företag? Vem blir miljonär? Vem får barn först? Vem av mina kompisar gifter sig först? Vem kommer bli utbränd? Kommer någon gå i väggen? Behöver det i så fall min hjälp? Har de fortfarande då mitt nummer? Kommer vi ens ihåg varandra då?

Jag gillar och tänka framåt, eftersom det enda jag ser är möjligheter.

 

Kenny

19 augusti 2008 22:59

Pernilla, jag blir ledsen! Du vet varför! Det var detta som vi pratade på häromnatten! usch!

http://www.kennysvensson.wordpress.com

 

pernilla

19 augusti 2008 23:29

Men det går ju inte och komma ifrån. Bättre och inse det nu, än senare när det är försent. :)

 

Malle

20 augusti 2008 03:19

Jag gillar dina tankebanor!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...