Arvika närmar sig med stormsteg. Vi har hittat ett ställe vi kan sova på trots lite ändrade planer in i det sista. Vi var tre. Nu är vi två. Då Teresia drog sig ut och endast jag och Marina får åka på detta oförglömliga äventyr. Såklart har man hört ryktena om en massa annat trevligt folk där. Och för att nämna några kommer här; Sofia, Linda, Viktoria, Isabelle, Tove, Malle och Elin. Det kommer att bli musik upp i öronen, makaroner till tusen och knarriga luftmadrasser. Galet kan man med ett enkelt ord beskriva det.

I morgon hade jag tänkt packa och handla. Resten är snart blott ett minne. Arvika kommer dock bli ett oförglömligt minne och jag är peppad till tusen!

<3

 

Malle

1 juli 2008 12:14

SJUKT BRA
det är vad det kmr bli :D

http://musikego.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...