Jag känner mig sådär lite busig i magen, ni vet. Som när man precis vaknat en sommardag. Eller när glassbilen helt plösligt börjar dela ut glass gratis till barnen på gatan. Som när man sprang och hoppade barfota i vattenpölar, eller när man klarade av något riktigt bra.

Jag har klarat av något riktigt bra. Jag har ansträngt mig. Och gud, den känslan man har när man är klar med något man redan slängt i papperskorgen flera gånger. Jag har verkligen ansträngt mig och det var på tiden vänner.

Jag ska slå er med häpnad. Så är det bara.

Jag har inga andra valmöjligheter.