Det är tidig morgon. Väldigt tidigt då jag börjar runt lunch idag. Men är man sjuker så är man. Och är man sjuker så kan man inte sova.

Jokke gick nyss till skolan i snöovädret så jag passar på och bre ut mig rejält i sängen. Som nyss sagt värker halsen och näsan rinner. Jag vet inte vad ni kallar det, men jag kallar det omysigt. Tur att baffucin'et ligger nära till hands så jag kan fortsätta prata.

Jag hade ju egentligen kunnat stanna hemma idag om det inte vore för våran egen lektion. Jag och Sofia har tänkt ha en liten massagekurs på Njoy senare i eftermiddag. Och Sofia hade helt säkert klarat det utan mig, det tvivlar jag inte en sekund på. Men som jag lärt mig, lämnar man inte vänner i sticket, det är fegt. Så dags att sluta klaga, torka näsan och rycka upp sig. Men inte än, bara snart.