Dåligt, dåligt är vad det är. Men jag har en tanke. Och den låter såhär; om jag nu ska skriva något i min blogg, då måste det väl vara något jag lagt ner mig påoch något jag känner att människor vill läsa? Annars känns det inte som om jag borde få skriva. Och eftersom jag nu har den tanken kan det ibland och framöver bli lite glest mellan raderna. Jag vill ju så gärna lägga ner mig i en text om jag nu ska publicera den, eftersom det annars inte finns någon riktig mening med att skriva. För ärligt talat, vem bryr sig om när jag har ont i magen, när jag handlade kläder och när jag byter däck på cykeln. Inte många. Inte ens Tove, Joacim, Sofia eller Kenny tycker att sådant är intressant. Har jag något att bjuda på, ja då slår jag väl en pling till de jag vill prata med. Så därför mina kära vänner, kommer det i fortsättningen bli lite mindre text i rutan. Men sen är det ju inpräntat i våra skallar att det faktiskt är bättre med kvalité och inte kvantitet. Så nu ligger valet i era händer. Välj och stanna kvar ändå, eller hitta på något annat att fördriva tiden på. För egentligen är det ju det, det handlar om.