Idag har blodet runnit.

Jag och sofia hade ingenting att göra i två timmar, så vi åkte in till stan. Tänkte att det var längesen vi shoppade. Jag skulle prova ett par gråa jeans och lite mer. Men det var jeansen som blev mest omtalade. När jag skulle dra upp dragkedjan hände det !? På någon konstigt sätt skärde jag upp fingret( var väl lite att ta i, men det sved lite iallafall)

Det började blöda, jag visste inte vad jag skulle göra. Så vi letade efter papper,men hittade inget. Jag fick panik, torkade av mig det på golvet, eller rättare sagt på mattan, i hörnet av provrummet. Sen märkte jag att även byxorna var blodiga. Jag skulle visserligen köpa dom, och det var sista storleken kvar i den modellen också. Så det gjorde ju inte så mkt, för blod går väl bort på kläder?

Iallafall, sen slickade jag på det, för det har jag hört kan hjälpa. Men det smakade bara äckligt och jag blev röd på tungan. Blä. Det slutade med att Sofia fick gå ut och be om plåster, och vips så var Gina Tricot två plåster fattigare. Hon i kassan kollade litegrann på blodfläckarna innan hon stoppade ner byxorna i påsen, men hon sa inget. Och tur va, såg hon inte mitt E.T finger jag hade heller.

Kul dag förövrigt.

<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://pernillasalo.wordpress.com

Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...

En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...

Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...

Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...