Direktlänk till inlägg 10 november 2009
Tappar frågan mitt i en mening.
Förvirrad, förtrollad och föst in i ett hörn.
Tappar orden, tappar balansen och väskan som ligger på golvet.
På väg mot något bättre, dock inte i min verklighet.
Samlar allt i en låda men stänger den sen.
Låser den i samband med slagen.
Far fram och tillbaks och till skolan ibland,
men det händer bara när själen är hemma.
Sågar bitar ur världen, för att kasta iväg,
bort mot den blåa korridoren.
Där ni är som hökar som cirkulerar och trampar grus,
på små liv som inte bottnar i bassängen.
Nej, nu har jag tappat frågan igen,
tappat sinnet och det ständigt trötta humöret.
Just för att jag bara finns i praktiken.
Just för att jag inte finns i din verklighet.
http://pernillasalo.wordpress.com
Unika läsare, vad gör ni här? Trots att jag tvivlar på er smak, så är jag ändå tacksam. För att ni återvänder och för att ni väntar. För jag antar att det är det ni gör? Om ni inte mot förmodan älskar att titta på min bloggbanner, vad vet jag...
En klump i magen redan innan jag tagit steget hit. Inte blir det bättre av att göra ett par förvirrade. Eller i alla fall ta en bit av deras tid. En tid som hade räckt till att kyssa någon i sin närhet. Eller skickat ett sms till en kompis ...
Har nu kommit en bit på vägen. Eller i alla fall till insikt. Åt skogen med ångesten om kvällarna. Åt skogen med tomma mejl och en trasig inkorg. Åt skogen med förhoppningar och drömmar. Jag var nog inte menad för det här ändå. Ett arbete...
Oavbruten tankeverkstad. Rädd för att hamna sist. I både kön till dina dagar, men så även till ditt hjärta. Rädd för att inte hinna fram. Till varken perfektion, eller mållöshet. Depression, Eller beslutsamhet. I ständig o-utvecklin...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 | 11 | 12 |
13 |
14 | 15 | |||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 | 27 |
28 |
29 |
|||
30 |
|||||||||
|