Tacka mig inte, utan ta min hand.

Ta den som om det vore din älskades hand.

För jag har tänkt leda dig.

Leda dig rätt och leda dig fram.

Så tacka mig inte, utan rör vid mig istället.

Så ska jag visa dig vad kärlek är.

Visa dig vad min värme kan göra.

Vad min lena röst kan hela.

Hur mitt goda öra kan hjälpa.

Följ bara efter mig och skuggorna.

Följ med oss till vårt hemliga ställe.

Och värm dig en stund, på orden.

På atmosfären.

Men tacka inte, utan visa mig bara tänderna.

Dem där raka, du slet och bråkades med.

Visa dem och gör det ofta.

För det är alltid fler än du själv.

Alltid fler än du som behöver det.

Glädjen.

Så snälla, kom då.

Göm dig i min jacka, tills allt blir bra.

Snyt dig i min tröjärm, om du måste.

Packa din saker, kom hem till mig.

Men tacka mig inte, för jag är inte mer än dig.

Jag är bara en vän.

Precis som du.