When I need you, you're almost here.

But I know that’s not enough.

And when I'm with you, I'm so close to tears.

Cause you're only almost here.

Idag känner jag sådär pirrig, som man gör när man är kär. Jag kan säga en sak, jag är inte kär. Men känslan smyger sig på i alla fall. Jag sitter och lyssnar på massa kärlekslåtar och bara mår bra. Igår blev riktigt roligt, ett stort tack till Antons syster och till Anton för att vi fick vara där. Det blev lyckat, tack! Sen var det otroligt trevligt folk också så ni gjorde min dag!

Jag sitter här och småler medan högtalarna spelar ”I wanna lay you down in a bed of roses” och vatten har nog aldrig smakat så gott. Just nu är mitt glas tomt, men idag känns det som om inget kan ta min positiva energi ifrån mig. Vilket jag kanske har sagt fler gånger, men så känns det.

Jaja, nu har jag tagit ett välbehövligt bad så man blir sådär mjuk och len och bubblig i magen. Blir inte ni det?

Skriver nog sen.

Puss

<3

När en fågel drömmer, undra vad den drömmer om?

När en uggla drömmer, undra vad den drömmer om?

När en akvariefisk drömmer, undra vad den drömmer om?

Jag vet i alla fall vad jag drömmer, jag drömmer om dig.

Jag står inte bakom dig, jag står inte framför dig. Nej, jag står intill dig, bredvid dig. För att känna känslan av trygghet. För att du ska må bra av att ha mig där. För att du ska veta att jag finns.

Jag står inte bakom dig, jag står inte framför dig. Nej, jag står intill dig, bredvid dig. För att du vill att jag ska det. För att jag också vill det. För att du behöver det och för att jag behöver det.

Jag står inte bakom dig, jag står inte framför dig. Nej, jag står intill dig, bredvid dig. För att det är så det ska va. För att jag vill att det ska va så. För att vi är två och kommer förbli två.

Mamma du kan inte säga så. Du får inte säga så. Den styrkan och det rena hjärtat jag alltid tyckt om och sett upp till, förlorade du en liten bit av på bara några sekunder. Jag trodde kanske jag skulle bli sviken av vissa, men jag trodde inte det skulle komma ifrån dig. Jag är besviken, jag blir nästan ledsen. Din gloria försvagades med orden som kom ut från din mun. Ge dig! Du får inte. Ta tillbaka det. Visa mig att du vill mig bästa. Säg det inte igen. För i så fall går du emot det som betyder något för mig. Och det är då vi ska hålla ihop, som ett lag. Ta tillbaka det eller håll det för dig själv. För jag vill aldrig mer höra det! Orden gör små avtryck inom mig, och tyvärr onda avtryck.   

"År 2007 anmäldes 9500 brott mot barn i åldrarna 0-14 år. Endast 15 procent av fallen klarades upp"

Angående varför jag skriver det, är att jag just nu håller på och arbetar med min uppsats om barnmisshandel. Jag har egentligen inte lust att skriva nu, för att huvudet snurrar och magen kurrar. Jag är vit i ansiktet och min hjärna vill inte arbeta med mig. Då är det svårt. Och jag vill inte klaga, men idag orkar jag inte göra annat. Det är heller inte sol, så nu kan det lika gärna ösregna, så man kan sätta sig och titta på en tårdrypande film. Ja, eller nej, ja jag ska väl fortsätta med uppsatsen, men nej jag vill inte!

Krya på mig!

<3 

Jag såg en sån där gul fjäril härom dagen. Det var närmare bestämt i förrgår. En sån där citronfjäril tror jag dom heter. I alla fall, den flög så fridfullt från blomma till blomma och verkade leta efter något i lugnet. Jag döpte fjärilen till Eva. Hon försökte söka efter något i blommorna som inte fanns. En skyddad skatt som inte var meningen att bli hittat. Ja, hon höll nog på så ett bra tag. Men hon gav inte upp. Tillslut gjorde hon sig bekväm på en av blommarna och jag kunde nästan tro att hon somnade där, så fridfullt sänkte hon ner vingarna. Hon hade funnit det hon kom för att leta efter. Eva var nöjd. Precis som alla andra också borde vara.

Det är ingen ide att vara ledsen eller sur för det man inte har, när det finns så mycket annat. Nej, man ska glädjas åt det som gör en glad helt enkelt. Man ska glädjas åt det man har. Stort som litet, det kvittar. Man har det i alla fall. Och om jag då tänker efter, så har jag oerhört mycket jag ska vara rädd om!

<3 

Får be om ursäkt för mitt förra inlägg. Var helt ur kontroll och är fortfarande snurrig i huvudet. Jag har en liten hjärnskakning. Så ha tålamod. Det blir bättre.

Hade matteprov precis nu och det gick rätt bra för att vara jag. Jag kunde mer än jag trodde och jag känner mig nöjd nu! Skönt. Annars har dagen varit stressad, jag vaknade sent i morse och tappade helt bort tiden. Kanske också beror på min lilla hjänskakning, vem vet? Åt i alla fall frukost i skolan och det var behövligt. Idag är det kallt men Pernilla är varm.

Pernilla behöver en kram!

<3